Jag är inte rädd för mörkret

1. Jag är inte rädd för mörkret, ljuset har sin vila där.

Vart i mörkret jag mig vänder mina steg mot ljuset bär.

Ingen nöd ska oss få rycka ur hans hand, visst sjöng vi så?

Vi är trygga, vilken lycka att mot ljuset alltid gå!

2. Eller är det ej i mörkret som min största rädsla bor?

Är det tanken på mitt ljus, att Jesus, är min sanne bror?

Vi är barn av samma Fader, vi har samma födslorätt.

Vågar jag det löftet bära, ta emot vad Gud mig gett?

3. Världens ljus vi kallar Kristus, endast han det ljuset bär.

Men du vänder dig emot oss, säger: "Världens ljus ni är!"

Vi ska göra samma under, ja, än större har du sagt.

Skrämmer tanken mig att givet oss är världens ljus och makt?

4. Jag är inte rädd för ljuset. Nu är jag ej rädd att se

heligheten som mig höljer, härligheten du vill ge.

Varken nöden eller lyckan, varken mörker eller ljus

kan mig skilja från det tempel som är mitt och Herrens hus.

Text and Music: Anders Nyberg

Maybe it is not the dark but the light we are afraid of, of seeing ourselves as we truly are.

This simple choral arranged for choir SATB attempts to shed light on this subject.